Några surfare ligger på sina brädor och crawlar sig fram genom de höga
vågorna, men kommer liksom aldrig till skott. Ingen av vågorna verkar
duga – och får killarna inte visa sin skicklighet och sitt mod på
allvar, kan det lika gärna vara...
Filmen ingår i Eva Drangholts stora och mycket välkomponerade videoinstallation på Malmö konsthögskolas galleri (t o m 16.2).
På ytan verkar det hela handla om manlig fåfänga. En annan av
filmerna visar några välpumpade killar som beskådar ett karnevalståg.
De dansar med i musiken och är mycket måna om att se bra ut i alla
vinklar. När man så kommer till den tredje filmen – en svan som putsar
sig – är det lätt att tro sig ha fått nyckeln till verket. Men det
finns sannolikt en betydligt djupare dimension av svanmetaforen än den
billiga parallellen till mäns kroppsfixering, och den framträder om man
beaktar konstnärens transsexuella erfarenheter. Då refererar svanen
snarare till ”Den fula ankungen” och den könsöverskridande sångaren
Antony Hegartys briljanta skiva ”I’m A Bird Now”.
Genom hela installationen går ljudet av en diaprojektor, som projicerar
en och samma text, gång på gång: ”Noli nothis permittere te terere” –
låt inte jävlarna trycka ner dig. Får man inte leva på sina egna
villkor och utifrån den man egentligen är, kan det lika gärna vara¿
TOR BILLGREN
kritiker